av Pedram Seradji,
Mikis Mazarakis & Babak Djampour

soundtrackad från youtube med
cornelis vreeswijk - somliga går med trasiga skor

Pedram: Jag är medveten om att jag ibland vill vara omedveten.
Mikis: Jag är medveten om att omedvetenheten och medvetenheten om omedvetenheten är evolutionära genomgångsfaser för det mänskliga medvetandet.
Babak: Jag är medveten om att dessa satser om medvetandet medvetandegör de som inte går vilse i medvetandets korridorer.

Pedram: Det är en mekanism som styr mig, varenda del av mig.
Mikis: “Det är en mekanism som styr mig” är en mekanism som styr mig, varenda del av mig.
Babak: Mig? Talar vi om jaget? För då vill jag veta två saker. Vad är jaget? Hur kan detta “jag” styras?

Pedram: En mekanism för den bortskämde och late?
Mikis: Dessa begrepp ter sig för mig så märkliga, så bortsprungna.
Babak: En mekanism som träder i kraft när vi inte vet vad vi menar med till exempel “mekanism”.

Pedram: Eller en mekanism nödvändig för att kunna ta nästa steg ostört och fokuserat?
Mikis: Ostörda steg och fokuserade dagar förvandlar tid till sötma och vatten till vågor.
Babak: Störd är när jag inte förstår.

Pedram: Jag måste balansera och styra denna mekanism ty den får inte missbrukas!
Mikis: “Måste” är ett ord jag har slutat tro på. Ersatt har det blivit främst av “behöver”…
Babak: “Vi” bestämmer själva våra “behov”.

Pedram: Vart är jag på väg?
Mikis: Är jag på väg?
Babak: Var kom jag ifrån?

Pedram: Imorgon är jag där jag kommer att vara!
Mikis: Imorgon är där jag är…
Babak: Imorgon är idag.

Pedram: Det är resan som är värdefull och inte målet, annars hade jag lika bra kunnat födas i en sekund och på samma sekund dö.
Mikis: Jag har aldrig sett någon göra mål.
Babak: Ronaldo gjorde galna mål minns jag.

Pedram: Dags att ta bort filtret och börja sätta värde på allt!
Mikis: Jag instämmer avstämmer bestämmer att så ska det vara, från och med slutet av nästa ord.
Babak: Då var det gjort.

Pedram: Erfara hungern så att min mättnad kan relateras till något, och på så vis uppskattas.
Mikis: Idén att människan behöver smärtan för att erfara molnen tillhör människans mörka historia men inte hennes ljusa framtid.
Babak: Idén tillhör människans historia som inbegriper mängd av ljus i olika grader.

Pedram: Känna ensamhet så att jag kan längta till mångfald och stimulans.
Mikis: Den inre stimulansen och den yttre dansar vals och vilar, först den ena sedan den andra.
Babak: Längtan efter enighet.

Pedram: Jag drömde att jag var ensam på en planet utan vare sig liv, människor, djur eller växter. Denna dröm var tillräcklig för mig att öppna ögonen. Jag ska ta vara på min tid med er!
Mikis: Drömmen är lika verklig som verkligheten.
Babak: Verkligheten kan inte ifrågasättas, däremot kan meningen med verklighet ifrågasättas.

Pedram: Jag har börjat surfa på en våg orsakad av det förflutna.
Mikis: Jag ser inte något som är förflutet, men jag surfar ändå.
Babak: Vågen finns endast i nuet.

Pedram: Jag döpte vågen till livets utveckling, släppte min rädsla och lät vågen ta mig dit den skulle, till framtiden.
Mikis: Vi är där, vi ska dit, tillsammans.
Babak: Nuet är framtiden.

Pedram: Jag ser fram emot allt vågen har att visa mig vare sig det är en resa genom vassa klippor i ett stormigt hav eller genom kristallklart vatten med solen som skiner och delfiner som leker med mig på vägen.
Mikis: Att förlora rädslan är att vinna livet.
Babak: Att förstå rädslan är att vinna livet.

Pedram: Jag ska njuta av allt och alla som kommer i min väg!
Mikis: Din väg kommer i min väg, och jag njuter.
Babak: Njutningen är som störst när den sker i enighet, tillsammans.

Läs mer:

Varje sol en mor - andra aforismboken

Moon Time Found Name Broken - five short stories

Förenifieringen - en poetisk essä om kedjereaktioner och ordet “jag”

Gå tillbaka: Word M World